Skydive Toronto
Jag har ju glömt skriva om hur det var att hoppa fallskärm! Efter att ha skrivit min namnteckning på tusen ställen i ett häfte där jag lovade att inte stämma stället om jag dog, och en snabb övning i ett låtsasplan så var det bara att köra.
Det var det sjukaste jag gjort men fy fan va häftigt och roligt det var. Jag rekommenderar det starkt! Jag trodde att jag skulle vara rädd men endast sekunden dem öppnade dörren i planet och jag såg 3000m rakt neråt jämte mig, då bultade hjärtat extra hårt. Men så fort fötterna var på plattformen utanför planet gungade man bara framåt, bakåt och sen ut. Jag såg så långt och det var soligt (men svinkallt när luften slog mot en). Alla har någon gång undrat hur dem fluffiga kritvita tussarna på himlen känns att röra vid, i know! Jag flög igenom ett på min färd mot marken. Men det mina vänner tänker jag inte spoila hur det var, upplev det!
Hela färden med fallskärmen ute var också fantastiskt. Jag fick styra lite höger och lite vänster och så gjorde vi spirals. Ni hör på namnet hur det ser ut, en fin snurr (x6),jeeze va det snurrade i pallet. Jag gjorde det två gånger och det tog nog 30 min efter att jag landat för det att försvinna, men så värt det. Fridfullt och fint singlade vi genom luften innan en smidig landning på rumpan. Gud va jag vill göra det igen!
